Drömläsning för en "processanalytiker"

Öppnar dagens Göterborgsposten och läser om forskaren Annika Steiber som under 20 års tid studerat bland annat Googles företagsstruktur. Det hela är lite intressant då det krockar en smula med den värld jag lever i idag. Hon påpekar vikten av rätt individer, platt organisation och en företagskultur med minimal hierarki och byråkrati. Allt för att underlätta nya idéer och snabba beslut.

Det är den personliga kritiken mot mig som krockar med det hon belyser som viktigt. Jag har alltid sett till företaget som helhet i mina visioner, vilket ofta leder till att vissa avdelningar i processen får det bättre, medan någon får något mer ansvar på sig. Detta är tydligen inte bra, då jag blev kritiserad för att "jag springer runt med mina visioner", och när jag förklarade att jag ser företaget som helhet fick jag bara förklarat för mig att jag tillhör EN organisation. Jag tänker lite på den granskning som just nu pågår om verksamheten inom polisväsendet. Största problemet där är att det viktigaste för många är att den enskilda avdelningen kan visa på bra siffror, inte att organisationen som helhet fungerar som den ska, och att de som öppnar käften och påvisar tydliga brister blir ratade och klassade som svartfötter.

Jag citerar Annika rakt av;
"Snabbheten är extremt viktigt och man får absolut inte hämma kreativiteten. Entrepenörsinriktade personer med stor förmåga att lösa problem behöver ingen typisk chef, de behöver en coach, en mentor."


Det är lite så jag känner. Jag är inget chefsmaterial, utan en idéspruta vilken är i behov av stöttning och vägledning. Jag är inte någon gud, men jag är bra på det jag gör. Och, när jag äntligen fick ryckt upp självförtroendet stod Jante utanför dörren...

Men, det är bara att gilla läget, och ta saken i egna händer. Det lär inte regna manna från himlen nästa arbetsdag heller.

Intervju med Annika, från Chalmers

Annika Steiber