Mitt hem står i princip öppet för alla, och då det är så öppet ser jag att de som kommer till mig inte är mina gäster utan ska känna sig som hemma. Mitt hem är så organiserat att det finns något som passar alla, och är det så att någon är hungrig eller har ont om likvida medel så sätter jag i mitt hem undan delar av min inkomst så att jag på det sättet kan dela med mig till de som har det sämre.
Jag tycker det upplägget fungerar riktigt bra. De flesta är tacksamma och uppskattar detta upplägg, då det skapar möjligheter för mina gäster att helt enkelt få det riktigt bra hemma hos mig. Tack vare att mitt hem är öppet lär jag mig också mycket, då mina gäster har väldigt bra saker att tillföra till hushållet.
Visst är det klart som korvspad att mitt hem kanske inte alla gånger är som det hem du tidigare kom ifrån, men det löser vi enkelt genom att ge, ta och anpassa oss till varandra. Jag har också full förståelse för detta, så känn ingen stress över att du ska vara och bete dig på något speciellt sätt när du är hemma hos mig. Var sak har sin tid.
Jo, förresten. Jag vill uppmana mina gäster att på ett sansat sätt framföra sitt missnöje om något gått fel. Vi tar ett snack om det helt enkelt, då jag inte vill att du som gäst ger dig på och förstör materiella ting för att visa ditt missnöje, för då blir jag besviken. Om så ändå är fallet bryr jag mig inte om du har bott i mitt hem hela ditt liv, eller kommit in efter att tidigare bott någon annanstans. Du måste räkna med repressalier. Jag försöker göra mitt bästa för att visa tacksamhet över att just du valt att komma till mig, och det enda jag kräver är lite tacksamhet tillbaka.
Så... Välkomna!
Jag tycker det upplägget fungerar riktigt bra. De flesta är tacksamma och uppskattar detta upplägg, då det skapar möjligheter för mina gäster att helt enkelt få det riktigt bra hemma hos mig. Tack vare att mitt hem är öppet lär jag mig också mycket, då mina gäster har väldigt bra saker att tillföra till hushållet.
Visst är det klart som korvspad att mitt hem kanske inte alla gånger är som det hem du tidigare kom ifrån, men det löser vi enkelt genom att ge, ta och anpassa oss till varandra. Jag har också full förståelse för detta, så känn ingen stress över att du ska vara och bete dig på något speciellt sätt när du är hemma hos mig. Var sak har sin tid.
Jo, förresten. Jag vill uppmana mina gäster att på ett sansat sätt framföra sitt missnöje om något gått fel. Vi tar ett snack om det helt enkelt, då jag inte vill att du som gäst ger dig på och förstör materiella ting för att visa ditt missnöje, för då blir jag besviken. Om så ändå är fallet bryr jag mig inte om du har bott i mitt hem hela ditt liv, eller kommit in efter att tidigare bott någon annanstans. Du måste räkna med repressalier. Jag försöker göra mitt bästa för att visa tacksamhet över att just du valt att komma till mig, och det enda jag kräver är lite tacksamhet tillbaka.
Så... Välkomna!
Långt ifrån alla har vett nog att uppskatta gästfrihet. De som missar poängen gör sig ofta omöjliga på fler ställen. Koncentrera dig på att finna kraft och tillfredsställelse i det *du* gör och ger, ibland är det belöning nog.
SvaraRaderaKravallerna och förstörelsen jag åsyftar gör det svårt att fokusera på det lilla jag bidrar med. Blir så nedrans arg på otacksamma människor som inte kan bete sig.
RaderaOerhört komplex fråga, debattinläggen de senaste dagarna är ju väldigt polariserade. Tror att våldsverkarna består av en rätt heterogen samling yngre män. En del kriminella, en del med en politisk agenda, en del frustrerade som slåss mot en känsla av utanförskap och en del som helt enkelt är uttråkade. Att man kan lösa alla dessa situationer med en patentlösning är nog tyvärr optimistiskt i överkant och att vi som svenskfödda ska kunna begära tacksamhet är nog för mycket begärt.
RaderaKlart det är komplext, men att vara tacksam över det man får är en tämligen enkel handling. Eller ja, det är ju ingen handling då det egentligen räcker med att känna det. Jag bryr mig som sagt inte om huruvida du är född i det här landet eller kommit hit senare i livet: Samma regler gäller för alla.
RaderaJag kände dig när du var tonåring.
SvaraRaderaMed andra ord vet du att vandalisering inte låg mig mycket för.
RaderaKanske inte att visa tacksamhet över det du faktiskt hade heller. Liksom de allra flesta tonåringar, inklusive undertecknad. Jag försvarar verkligen inte handlandet. Det är helt omöjligt att hitta någon typ av rimlig vettig ursäkt eller rationell tanke bakom det hela. Jag är besviken på samhället, alltså bränner jag ner grannens bil...
SvaraRaderaAtt visa tacksamhet är väl något som kommer när man blir äldre. Jag vet ju inte vad du åsyftar, men jag försöker rannsaka mig själv och funderar för fullt över om jag varit så väldigt otacksam.
RaderaSom du säger är väl ingen tonåring guds bästa barn, men det finns ju som sagt olika sätt att visa sitt missnöje på.
Nej jag menar inte att du var särskilt otacksam. Och våra eventuella snedsteg var förhoppningsvis inte kriminella. Men problemet inte så enkelt som att det finns några otacksamma tonåringar i några Stockholmsförorter.
SvaraRaderaJag missuppfattade totalt...
SvaraRaderaVilket jag uppskattade...
Radera