Det perfekta inlägget. Att med endast 140 tecken formulera en tanke eller en åsikt som flera läser, och dessutom kanske retweetar. En retweet, vilken kanske leder till att någon annan retweetar den i sin tur. Vilken lycka! Tänk att också samtidigt göra ett inlägg på Facebook som jättemånga kommenterar och gillar, så att du hamnar överst i den lista dina vänner ser när de kollar de senaste inläggen.
Den perfekta kommentaren. Du sitter bland vänner och formulerar kort och koncist en tanke eller åsikt som dina vänner sedan berättar när de möter andra vänner i sin andra vänskapskrets. Vilken lycka! Tänk också att i samma skara säga något annat smart, och sedan bevittna hur elva personer gör tummen upp, och de övriga inte kan hålla sig utan de pratar i mun på varandra för att kommentera och ha åsikter om det du precis sagt.
Engagerar man sig inte i någon av ovan nämnda sociala medier har man inte koll på läget, that's a fact. Men då får jag väl leva med det, för jag orkar inte längre.
Over and out!
Den perfekta kommentaren. Du sitter bland vänner och formulerar kort och koncist en tanke eller åsikt som dina vänner sedan berättar när de möter andra vänner i sin andra vänskapskrets. Vilken lycka! Tänk också att i samma skara säga något annat smart, och sedan bevittna hur elva personer gör tummen upp, och de övriga inte kan hålla sig utan de pratar i mun på varandra för att kommentera och ha åsikter om det du precis sagt.
Engagerar man sig inte i någon av ovan nämnda sociala medier har man inte koll på läget, that's a fact. Men då får jag väl leva med det, för jag orkar inte längre.
Over and out!
Du beskriver min anledning att lämna FB. På twitter började jag med oerhört privata, kryptiska och svårbegripliga notiser. Har byggt upp det att passa mig. Om det inte passar andra bryr jag mig fan om. Min twitter-bio: "Random tweeter, using it for relief, reflection and reaction. If you come seeking explanations, you're barking up the wrong tree."
SvaraRaderaTwitter är inte min typ av forum. Med de 140 tecken jag har lyckas jag för det mesta i en diskussion förstöra mer än göra mig förstådd. (se: självrannsakan).
RaderaSedan stöter jag på så många korkade människor, utanför de jag valt att följa, och jag förstår inte varför jag ska ödsla tid och bli upprörd över dem.
Någon gång i veckan läser jag nu min friends-feed på Twitter, men that's it. Saknar det nog inte heller.